Surfkläder – vad du bär utöver våtdräkten
Rashguard, boardshorts och strandlager löser en annan uppgift än själva våtdräkten: sol- och skavskydd snarare än värme. Här är vad som skiljer dem åt och när du behöver båda.
Snabbt svar: rashguard och boardshorts är ett komplement, inte en ersättning
I svenskt vatten är det nästan alltid våtdräkten som håller dig varm – det ämnet täcker vi separat under att välja våtdräkt. Den här guiden handlar om lagret utanpå eller under: rashguard mot skav och sol, boardshorts eller baddräkt för varmare dagar, och det du byter till på stranden efteråt.
Rashguard och lycra
En rashguard är ett tättsittande, tunt plagg i syntetmaterial som bärs under våtdräkten eller ensamt i varmt vatten. Den skyddar mot skav från våtdräktens neopren och från vaxad brädyta, samtidigt som materialet ofta ger ett solskydd som håller även när det blir blött, till skillnad från vanliga t-shirts som tappar mycket av sin skyddseffekt när de är genomsura.
- Passform: tättsittande utan att strama, så att den inte skaver eller bubblar under en våtdräkt.
- Ärmlängd: kort- eller långärmad efter hur mycket sol- och skavskydd du vill ha på armarna.
- Material: snabbtorkande syntet som polyester eller elastan, sällan bomull eftersom bomull blir tungt och kallt blött.
Boardshorts och baddräkt
Boardshorts är gjorda för att sitta kvar och röra sig fritt i vatten, till skillnad från vanliga badbyxor som ofta har lösare skärning och kan flyta upp eller skava vid paddling. Sömmar på insidan av låret är en vanlig detalj som minskar skavrisk vid längre pass. Till kallare vatten används de oftast tillsammans med våtdräkt, till varmare dagar kan de bäras för sig själva.
Bra att veta
UPF-märkning (till exempel UPF 50+) anger hur mycket UV-strålning ett plagg släpper igenom och är ett enklare sätt att jämföra solskydd mellan olika rashguards än att bara titta på tygtjocklek.
När räcker kläderna – och när behövs våtdräkt?
Som tumregel klarar sig de flesta med enbart rashguard och boardshorts i tydligt varmt vatten under en kort stund. Så fort du planerar ett längre pass, eller vattnet känns kallt redan vid foten, är det våtdräkten som avgör om passet blir behagligt. Vår guide om att välja våtdräkt går igenom tjocklek och passform i detalj – vi upprepar det inte här.
Vanliga felbedömningar
- Att lita på en vanlig bomulls-t-shirt som solskydd – den tappar mycket av skyddet när den blir blöt.
- Att välja lösa badbyxor i stället för boardshorts och få dem att flyta upp under paddling.
- Att glömma ombyte till torra, varma kläder direkt efter passet, vilket gör att kroppen kyls ner snabbt även en varm dag.
Jämförelse: plagg och vad de löser
| Plagg | Löser | Kontrollera |
|---|---|---|
| Rashguard | Skav under våtdräkt, solskydd i vatten | UPF-märkning, tättsittande passform |
| Boardshorts | Rörelsefrihet vid paddling | Sömmar på insidan av låret |
| Strandhandduk/ombyte | Torra, varma kläder efter passet | Snabbtorkande material |
| Våtdräkt (separat guide) | Värme i kallt vatten | Se våtdräktsguiden |
Annonslänkar: Surfguide.se kan få provision när du handlar via länkar på sidan.
Letar du också våtdräkt till samma pass finns Billabongs våtdräkter och Roxys surfsortiment att jämföra i samma butiker som ofta har rashguard och boardshorts i sortimentet.
Innan du handlar
Har du inte redan bestämt brädtyp lönar det sig att börja där: välj surfbräda först, sedan våtdräkt och till sist strandlagren som den här guiden handlar om.
Behöver jag rashguard om jag redan har våtdräkt?
Många bär en tunn rashguard under våtdräkten för att minska skav mot neoprenet, särskilt vid längre pass, men det är inget krav.
Kan jag surfa i vanliga badkläder?
Ja i varmt vatten under kort tid, men boardshorts och rashguard sitter kvar bättre och skyddar mer vid paddling och längre pass.
Vad betyder UPF på ett surfplagg?
UPF anger hur mycket UV-strålning tyget släpper igenom. Ett högre UPF-tal ger bättre solskydd.
Räcker rashguard i stället för våtdräkt i Sverige?
Sällan. Svenskt vatten är oftast för kallt för att enbart en rashguard ska räcka mer än korta stunder.